onsdag 11 februari 2009

Libanon, Medelhavets pärla - men vad hände sedan?

För ca 30-40 år sedan kallades Libanon för Medelhavets Pärla - och huvudstaden Beirut för mellanösterns Paris.

Men vad hände sedan? Varför kunde en pärla bli så sönderskjuten som den är idag? Hur kunde det komma sig att mellanösterns Paris (eller Monte Carlo) blev en ruin?

Jag var inte så gammal när jag hörde på nyheterna att Israel attackerade Libanon i början av 80-talet. Jag var alldeles för ung för att ifrågasätta det jag såg och det som sades. Libanon attackerades av Israel och sedan dess har medelhavets pärla inte glimrat. Men är allt som sades och visades i media verkligen sant?

I slutet av 60-talet försökte palestinierna ta över Jordanien då Jordanien, enligt radikala islamister, hade ett så starkt samarbete med Storbritanien. De lyckades förstöra oerhört mycket i Jordanien innan de slängdes ut av kung Hussein, vars armé (Arablegionen) var för stark för Yasser Arafat - flygplanskapningens uppfinnare (yes, han härjade även där!). Innan man slängdes ut hade man plundrat, mördat och våldtagit i Jordanien och jordanierna var så ursinniga på palestinierna (lägg märke till att jag menar de radikala och hänsynslösa palestinierna nu, och ingenting annat) att man inte tog några fångar. Alla man fick tag på sköts på fläcken. Det hände t o m att palestinier flydde över till Israel för att rädda sina liv (!).

När palestinierna fördrevs från Jordanien tog man sig in i Libanon, som vid den här tiden var ett i huvudsak kristet land med hyfsat hög levnadsstandard. Som jag skrev här ovan, brukade Beirut kallas Medelhavets Paris. Idag är Libanon i princip en ruinhög, även om landet i någon mån har byggts upp igen. De kristna är till stora delar fördrivna. Det tycks som att varhelst den radikala islamismen drar fram får vi lidande, fattigdom och död - lite grand som en anti-Kung Midas. Allt den tar i blir förvandlat till sopor.
Det finns för övrigt mängder av palestinier som avskyr Hamas och Hizb´Allah och som bara vill ha fred till varje pris, men som är skrämda till tystnad. DET vore väl någonting för en svensk journalist att ta tag i, eller? Vill man egentligen skriva om sådant? Tänk dig att som journalist bli det LIDANDE palestiniernas röst - och inte Hamas och alla deras idioter till vänners röst - vore inte det någonting att bli känd för?


Lyssna på den här libanesiska kvinnans historia och fundera lite grand.
Här har du även en föreläsning i flera delar som jag tycker att du skall ta del av. Fruktansvärt tragisk och mycket intressant historia.
Del.1
Del.2
Del.3
Del.4
Del.5
Del.6
Del.7

Skrämmande. På diakonias hemsida finns också intressant fakta om Israels attack - och framför allt myter om attacken.

Men kan verkligen Brigitte Gabriel ha rätt? Hur kan hon säga att man som muslim blir uppfostrad till hat? Ligger det någon sanning i detta?
Avgör själv. Kolla här.

Ett klipp kan givetvis inte tala för en hel religion som består av miljontals med anhängare. Men kan man känna igen trädet för frukten, så måste det väl ligga lite sanning i det, eller hur?


Kan det vara så att orsaken till mellanösterns Paris ligger i ruiner idag - beror på att samma sorts galningar (jag vet - starkt ord - men jag förstår mig inte på människor som tycks vara programmerade till undergång - samtidigt som de påstår sig vilja göra gott) härjade i Libanon - som nu i Gaza - bara att de heter olika (
Hamas och Hizb´Allah) och bär olika färger på sig?
Och, sist men inte minst (för att röra till det ytterligare...) - de tycks inte bara ha ett otroligt hat för Israel, USA och alla som inte tror på samma sorts Islam som de själva gör - de hatar varandra också! Så om de nu skulle lyckas med det de innerst inne vill - hur skulle de klara av att leva med varandra sedan?

Med detta som underlag, drar jag två enkla slutsatser:

Så länge Hamas & Co (Iran) får härja fritt kommer det aldrig att bli fred på jorden
...
Det kommer inte att byggas några nya Paris eller Monte Carlo i mellanöstern heller...



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar