Gilad Shalit - mot 1000 terrorister

En fråga jag ställer mig själva, så här i efterhand: Var det värt det?

Sedan dyker följdfrågorna upp, en efter en...

Är en israelisk soldat värd så mycket? Är palestinska fångar värda så lite? Låt oss nu bara hoppas att det inte kostade för mycket - för både Palestina och Israels skull. Se på denna intervju och avgör själv.

Jag frågar mig - kan man skriva under ett fredsavtal med en granne, vars vanliga medborgare har samma inställning som kvinnan i intervjun?

För er som inte kan se länken, kommer här vad som sägs i skriven form:

I programmet får Ahlam Tamimi frågan ”Om du kunde gå bakåt i tiden, skulle du utföra en så storskalig attack igen?” Svaret blir:

Naturligtvis. Jag ångrar inte det som hände. Absolut inte. Detta är den utstakade vägen. Jag hängav mig åt Jihad för Allahs skull och Allah gav mig framgång. Vet du hur många offer det var [i attacken 2001 mot Sbarro pizzeria, som hon syftar på, dödades 15 personer, varav sju var barn, och ca 130 skadades – många av de överlevande är idag gravt invalidiserade]? Detta var möjligt tack vare Allah. Vill du att jag skall ta avstånd från det jag gjorde? Det kommer inte på fråga. Jag skulle göra samma sak igen idag och på samma sätt.

Detta var en av 1000. Var det värt det?

Den "lidande" befolkningen i Palestina.

"Gazas lidande befolkning"? Enligt den här artikeln lever de längre än vad man gör i de flesta andra arabiska länder. Med en medellivslängd på 73.9 år lever man längre än vad man gör i 110 andra länder - däribland bl.a europeiska länder som Bulgarien, Turkiet och Rumänien. För att inte tala om Västbanken, där medellivslängden är 75.01 år. Inte alls så långt ifrån Sveriges 81,7 år.

Bästa arabland är Jordanien med 80,05. Men jag återgår till Palestina igen - och jämför med t.ex de länder som varit aktuella i nyheterna pga uppror och demonstrationer - då slår Palestina samtliga av dessa länder, förutom Tunisien (som också har 75,01), då det gäller medellivslängd!

Anmärkningsvärt är att båtarna i propaganda-jippot "Ship to Gaza" avgick från Turkiet - med en medellivslivslängd på 72,5år...

Efter att ha kollat lite källor, undrar jag om inte detta skulle kunna vara en palestinier - fet, glad och lycklig.

Antingen det - eller så måste de vara världens segaste människor...

"1967-års gränser..."

När man läser rapporteringar från Israel, och det är TT som står bakom, brukar de använda ett rätt så uttjatat uttryck. "1967-års gränser". Inte alls förvånande att TT kallar ”gröna linjen” (som den också kallas) för gräns. Och det börjar bli mer och mer vanligt att man kallar denna gröna linje, eller ’1967-års gränser’, för just en gräns. Ett gott råd – glöm den snabbt för en sådan gräns existerar inte.

Obama, hela den svenska vänstern, Abbas och Bildt – alla älskar uttrycket ’1967-års gränser’. Orsakerna kan vara många men det gör inte denna ”gräns” mer till gräns än att diket vid åkern skulle vara gränsen mellan stället där bonden och älgen håller till. Vad hände egentligen år 1967? Arabstyrkor från fem länder – i krig mot Israel. När det såg ut som att det skulle gå käpprätt för araberna, fixade FN ett stilleståndsavtal för att få ett slut på striderna. En stilleståndslinje hade skapats. Vilka fanns då på andra sidan stilleståndslinjen – jo Jordanien som från 1948 till 1967 ockuperade Västbanken. Kan någon berätta hur idag folk kan påstå att denna Västbank plötsligt skulle tillhöra några andra än de som befann sej där när vapenvilan inleddes? Jordanierna har plötsligt förvandlats till palestinier (ett uttryck som inte ens nämns i FN´s resolution 242)... som till råga på allt påstår sej ha nationella rättigheter i detta område.

Så ’1967 års gräns’ är helt enkelt det ställe ute i grönskan där de militära styrkorna stannade i stället för att fortsätta att puckla på varandra. En RIKTIG gräns skulle sedan i vanlig god ordning förhandlas fram mellan parterna. Detta har ännu inte hänt.



Denna bild, föreställande Västfronten under 1:a världskriget, skulle man kunna jämföra med den sk. "gröna linjen". På denna kartan kan man kalla den för en gräns, men i verkligheten var den aldrig det - varken före eller efter kriget.